VARFÖR DESSA TANKAR

Varifrån kommer alla dessa tråkiga tankar,

dom sätter sig i hjärnan min och bankar.

Vill bara dessa i soporna kasta,

men det vill dom inte ta till fasta.

Om jag bara kunde skjuta ner dom under jorden,

så jag kan hitta dom nya fina orden.

När man minst anar kommer de tråkiga åter,

och då blir det att jag sitter här ensam och gråter.

De gamla ränderna vill visst sitta kvar på mig,

dom sitter kvar fast att jag säger nej.

Vill inte längre ha kvar detta i mitt liv,

vad ska jag göra för att du ska ifrån mig ta ett kliv.

Just nu är jag så himla trött och orkar ingenting,

försover mig och sover bort helgen vill inte någonting.

Jag känner att mitt liv är ingenting värt att leva för,

men jag får vänta ett tag till innan jag dör.

Har ju levt med suicid-tankar från barndomens tid,

tycker ju att glädjen nu skulle kunna här ta vid.

Det går ju tyvärr inte att ändra som på en handvändning,

vid det här laget hade jag hoppats på en större förändring.

Är så otroligt trött på livets nycker,

den gör ju precis det den själv tycker.

Önskar bara att få lugn och ro i kropp och knopp,

till min hjärna vill jag bara skrika nu får det bli ett stopp.

Det lilla jag gör spelar ingen roll,

har ju ändå ingen större koll.

När jag var 10 och 15 år råkade jag ut för trauman som fortfarande spökar,

jag har försökt tränga bort det ur mitt liv men den är här varje dag och bökar.

Livet för mig är livet inget värt,

Tur jag har några jag håller i så kärt.

Livet har sin gilla gång,

men det är inte som en vacker sång.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tack bästa Tarja!   Tack bästa Tarja för att du på min resa varit med, till och med när jag första gången på en häst red. Mycket förändringar med mig har du fått sett, tack för att du har så mycket till mig gett.    Du har funnits där ä...

Tack Zita!   Jag vill tacka dig med en liten dikt, tack för att du inte började med att prata om min vikt. Lycka för dem som får träffa dig, detta betyder även mycket för mig.   Professionellt du hjälper oss alla andra, så vi kanske u...

Tack Britt-Lis!

  Jag har aldrig mått så bra som jag gör nu, fast jag mådde bra när jag dottern fick ju. Om jag vetat tidigare att jag kunde må så här, inget jobbigt inom mig jag bär. ...

2010 började jag på träffpunkten, den hette så då och jag säger det fortfarande. Jag vågade knappt säga hej till folk och ännu värre blev det med ångesten. Tyvärr fanns det en man som var utstuderat elak, han påpekade alltid något om min vikt. ...